"Hellre ett intelligent helvete än ett korkat himmelrike"
Om jag skyndar mig och jobba, är effektiv som fan så blir det inte så dödsdömt.
om inredning igen
Jag gillar miniatyrtavlor i fönsterramarna, gärna ikoner. Och buddhafigurer samlar jag på. Jag låter en trave konstböcker ligga framme som en del av inredningen så att folk ska tro att jag är sån där kulturmänniska. Och några ELLE UK får också ligga framme, för att utstråla fashionabilitet. Kråktavlorna inköpta i Warzsawa, de älskar jag! Och Solidaretstavlan, och toillette-skylten för varje gång jag sitter där så befinner jag mig i Paris. Och så gammalt slitet trägolv.
Det här med inredning 1
Googlade på modernt kök och fick upp detta som ett exempel bland många liknande. Precis som jag hade väntat mig. Det här köket är ju snyggt? Eller? Det är lika snyggt som asfalt ungefär. Det är någonting med trender och hur de får oss att kollektivt nicka och inte tänka själva. Som om de har som uppgift att fastställa vår smak, vad vi ska tycka är snyggt. Men vårt egna inneboende skönhetssinne kanske säger något helt annat. Jag har upptäckt friheten att lita på min egen smak, hjärta och hjärna och säger därför nej till katalogiserade kök utan själ. Men det är jag det.
Måste sy en klänning
Eller något annat jag kan ta hand om.
Bildspråket
Madonna (och Jesus).
Jäkla skit
Lika bra att glömma poesin i språket. Det är inte lite sugigt nu. Bara därför och just därför ska jag ta ett skumbad hemma hos mamma. Vilken dag! Vilken dag jag har i mina tankar. Vilket liv jag har! Nästan inget är som jag vill ha det just nu. HUR BLEV DET SÅ?
Det töar
Underbart. Istappar som droppar och Bambi på hal is. Det är jag när jag går på stadens gator. Det är halt som fan. Plusgrader och solsken. Till och med fågelkvitter. Våren har börjat, det låtsas vi.
Det här med p-piller
Jag är övertygad om att det inte är bra för kropp och hjärna. Någonting grundligt och djupt biologiskt rubbas, och då syftar jag inte på den preventiva effekten (att motverka graviditet), men på den manipulation kroppen utsätts för. Så det så. Jag känner det på mig, det är den här kloka rösten inom mig som gör sig hörd. Ibland gör den det - och jag bör lyssna.
bad day
Ledig dag som jag sovit och rastlösat bort (?). Vaknade 11 efter sjuk och konstig dröm. Direkt på lunchen, (no carbs or sugar, fjärde dagen nu). Sen har jag bara surfat runt, fotat lite, som inte blev till något sensationellt. Och det var allt, tyvärr går dagen inte att göra om. Tur var det väl ändå att jag inte rakade håret på sidorna, tänkte på att göra det tidigare idag, men tanken var bara 10 minuter lång. Nu skulle jag helst vilja gå och lägga mig. Men mat måste göras och film lämnas tillbaka. En tupplur innan det kanske?
Det är inte utan att man blir misstänksam
Ett av mina tidsfördriv, att googla på vilket ord som helst och se vilka bilder man får upp. "Dillchips" gav denna.
Till senare
Det enda du har som är riktigt är dina känslor. Om du vågar visar dem vill säga, så som de är på riktigt utan att ha passerat det sociala censureringsfiltret och med det menar jag inte att man behöver uppträda som en idiot. Tvärtom, man kanske är värsta Jesus-snubben inuti. Ät inte upp det.
Who will win? The one you feed.
Clifford kan vi kalla honom för honom, för han har vunnit. Han bor i hjärnan. Faktiskt nästan alla ronder hittills har han vunnit. Jag har kastat in handduken och nu ligger den där i ett hörn knappt använd. Man är en junkie liksom.
REQUIEM FOR A DREAM
Se den och spy. Bra film!
Väldigt vacker
Och ja, jag skulle rakt av byta till ett prinsessliv. Om någon fe frågade bara så där, vill du byta nu och för alltid? Klart jag vill, skulle jag svara. Bara det att sätta sig vid ett dukat frukostbord varje dag. Och att kanske två personer, eller fler är inblandade i vad jag ska ha på mig på nästa tillställning. Skulle vara värt det. Annars är jag inte royalist, bara i detta sammanhang, med mig själv i någon slags huvudroll.
♥♪♫war is over if you want it♫♪♥
Jag ska i alla fall sluta att kriga med mig själv. En sida i mig vill vara vild och nästan utan tanke, som en stormvind och jag skulle lika gärna festa ihjäl mig! Så känns det. Varför inte? Varför inte ha det sjukt roligt, och då menar jag sjukt, under en tid, sen är det klart, eller så blir man vis och skriver en bok och föreläser om skiten, drar sig tillbaka i en stuga på landet där man hittar harmonin och nöjer sig med att vedelda och dricka te tidigt på morgonen uppstigen med koltrasten. Hellre det än att dö ju. Och så var det den andra sidan, hon som vill ha kanske fyra barn (måste börja snart, måste) och leva för dem? Ungefär så, man lever för dem och därmed också för sig själv. Dagar fyllda av kärleksfyllda aktiviteter. Så får det bli, det första skulle jag ha börjat på för längesen.
