Tar en paus i sovandet och går upp och diskar.
Klockan är 02:42 och jag vaknar upp i soffan. Råkade somna där ännu en natt. Det är teven som väcker mig och drömmarna. Drömmarna som i vaket tillstånd ter sig helt irrelevanta.
Varför drömmer jag att det är vinter? Varför drömmer jag om gamla vänner som åker bil över halva Sverige för att leta sin sons borttappade glasögon hemma hos mig? Och vi hade knappt något att bjuda på, tre torra bullar av olika sort och kaffet som redan stod på bryggaren. De hittade aldrig glasögonen, var tvunga att åka vidare. Men först letade vi. Gick på stan mitt i natten och bevittnade ett slavfält. Ja, slav. Det pågick ett slaveri där ute. Någon fick dra en annan människa på skidor mitt i den kalla och vinande vinternatten. Allt var tumultartat, hoper av folk som hävdade sin rätt. Jag var rädd i min egen stad men skyddad av en stor och (vit) björn. Jag höll honom hårt i handen på ett nästan krampaktigt sätt, som om jag vore elva år.
Och där någonstans vaknar jag. Jag har fortfarande bikinin på mig. Jag går in i köket. En liten skål med vitökssmör står lämnad åt sitt öde på köksbordet. Jag vill inte vakna till stanken av vitlök så jag ställer mig och diskar gårdagens middagsdisk, det är inte mycket alls. Sen, stor spindel på badrumsgolvet. Jag hoppar till men minns tanken; herregud vad kan den göra mig? Ingenting. Sen släpper jag ut den i det fria.
