Publicerad 2012-01-31 16:09:10 i Reclaim the heart,
På Bibblan. Har just ammat de två som åter sover i vagnen. Jag strosar runt bland boktitlar av alla de slag. Det är fint att amma bland böcker, slår vad om att mjölken blir extra innehållsrik då. Jag vet massor om amning alldeles utav mig själv, intuitivt. Hur det funkar, egentligen. Och allt amningspsykologiserande kan gå och gömma sig till förmån för den inre kunskapen. Biblioteket var det. Här söker vi kunskap, här söker vi ett äventyr, en resa, en förhoppning. Här finns det hopp.
Publicerad 2012-01-31 16:03:17 i Qvinnan,
Jag älskar kvinnor. Alla sorters kvinnor. Som är som jag och såna som inte är som jag. Jag blir så nyfiken på
er och jag vill skriva böcker om
oss. Vore jag en karl så vore jag en kvinnokarl.
Här är en favoritkvinna! Birgitta Stenberg.
Publicerad 2012-01-31 12:43:25 i Qvinnan,
Så länge inte männen intresserar sig för jämställdhet blir det svårare tänker jag. Då kan man som Pashtun konstatera detta faktum med ett leende och med kuvad hållning sopa igen spåren av hans blinda steg. Klicka på bilden och se.
Publicerad 2012-01-31 12:11:34 i Qvinnan,
Visste du att systemet är sådant att det gynnar män mer än kvinnor? Över hela världen faktiskt.
Vad sa du, sa du?
Publicerad 2012-01-27 01:35:38 i Reclaim the heart,
Publicerad 2012-01-22 14:59:39 i Reclaim the heart,
Någonstans bortom fondväggars medaljongmönstrade kladd hittar jag mig själv och är glad att jag avstått den, fondväggen alltså, eftersom jag bara tyckte den var snygg i en kvart ungefär. Religon är någonting dåligt säger många? Något som får människor att inte tänka själva, någonting som i värsta fall hjärntvättar. Men det samhälle vi lever i då? Är inte det en religon? Och hur Du hela tiden tar emot hans predikan, en gång varje kvart (när Du slår på de kommersiella kanalerna), budskap om att; köp det här så förverkligar du dig själv lite mer. Och hjulet snurrar vidare med Dig som blind passagerare. Har konsumenten i Dig fått ett högre värde än din andlighet? Skulle det vara bättre att tillbe en kaffemaskin, alkohol, ett ideal, en teve eller ett par nya jeans? Än Gud? Sånt kan jag sitta och fundera över när stunden är här. Stunden som jag för alltid tycks jaga. När jag får vara alldeles för mig själv. Nu är den här.
Publicerad 2012-01-21 13:00:02 i Reclaim the heart,
...Att jag äger mitt ja, mitt nej, mitt svar, min åsikt, mina känslor, mitt humör, mina val. Hela mig själv. Att jag håller mig själv i handen. Att jag går dit jag vill.
Publicerad 2012-01-19 18:53:09 i Qvinnan,
Vart jag mig i världen vänder möts jag av bilden
av kvinnan som den behagande kvinnan, till för mannen.
Jag kan fan inte ens böja mig ner och knyta skorna ifred utan att stöta mig med det faktum att medias bild av kvinnan är och förblir att hon är ett stycke kött.
Starta ett nytt samhälle? Någon?
Publicerad 2012-01-17 13:53:27 i Reclaim the heart,
Den är grå, kall och stillastående. Sådär lite Litauisk, som luften i Litauen var när jag var där i fem veckor för snart tio år sedan. Tio ÅR! Tiden går. Men luften består (förhoppningsvis) och ändrar karaktär efter årstid. Befinner mig på Biblioteket igen för att lämna tillbaka fem filmer och två ljudböcker. Ingen sedd, ingen hörd. Så kan det gå.
Publicerad 2012-01-10 16:55:56 i Tvillingarna,
Varför skriver jag Biblioteket med stort B? Ska man det? Är det obligatoriskt eller får man göra som man vill? Bryta ihop av trötthet eller bygga upp? Gråta som om jag vore utestängd i kylan eller tända ett ljus och skratta? Tro på ödet eller inte? Nu börjar månader av sömnbrist ta ut sin rätt. Att vara gravid med tvillingar bidrog också till ett icke-sovande om nätterna minst sagt. Att de sover i skift om natten och mellan skiften vill ammas gör också sitt till. Jag är trött från märgen och ända ut i fingrarna just nu. Imorgon kanske det känns lite bättre. Hoppas det.
Publicerad 2012-01-08 21:14:57 i Reclaim the heart,
Om hon som förstår innebörden av en fladdrande gardin en sommarmorgon. Att det inte bara är en fladdrande gardin i sin enkelhet. Det är så mycker mer än en fladdrande gardin i sin enkelhet. Det är allt just då. Eller en balkong en kväll i juni. Om hur vemod kan vara vackert och hur perfekt gestaltat det är i Timmarna. Och att ja, en människa kan vara Drottningsylt*. Symboliskt alltså. Hon med de ärliga och stora ögonen som är frikopplad från de roller som samhället regisserat och tillhandahåller. Istället låter hon hjärtat regissera och ur det kan resultatet inte bli annat än en underbar människa.
(*Jag förstår precis vad hon menar.)
Publicerad 2012-01-08 16:30:36 i Reclaim the heart,
Det skulle kunna vara en passande titel på en bok. På min ännu oskrivna. Men det är bara en tanke tagen ur luften som så mycket annat. Luften, visserligen präglad av de omständigheter som jag andas varje dag. Därmed inte sagt att jag inte skapat de själv. Min tid är en annan tid och jag är en förlängning av dig och av dig just nu. Och skydda mig och min fina, fina familj. Tack. Försätt mig inte i dåliga tankars uppsåt utan visa mig en annan väg. Tack igen. Sahara, där råder torka. Knastrande torrt är det och ibland blåser en vind som får sandkornen att dansa och påminna sig om sin existens och meningen med den. Det är vackert. Jag blickar ut över öknen den oändliga och ser inte en tillstymelse till oas, inte en tendens, knappast ens i tanken. Jag skrattar nästan högt och fascineras över att skönhet verkligen kommer inifrån och att det tagit mig ungefär 33 år att inse det. På riktigt inse. Inte som i politiskt korrekt, inte som i feminism och allt det där. Mer som att se livet och vad det är med alla sina människor och hur vi på våra alldeles enga sätt för vår kamp för att få vara nära. Varandra. Det är dig jag vill vara nära, fast ibland tar jag omvägar. Då har jag gått flera varv i onödan. Kanske ändå inte i onödan. Kanske har jag lärt mig något på vägen.
Publicerad 2012-01-06 13:08:02 i Reclaim the heart,
'
Juliette Binoche från den Blå,
rena ytor och luft mellan föremålen.
Ja tack, gärna.
Publicerad 2012-01-01 19:18:42 i Reclaim the heart,
Den här gången ger jag inget nyårslöfte. För ett löfte kan brytas. Därför måste det bli ett
måste. Inte ett måste i bemärkelsen
plikt, men ett måste som någonting nödvändigt. Någonting som ska vara, något beständigt. Jag ska vara sann. Sann mot mig själv och Dig. Utan politik, utan rädsla, men med kärlek. Jag ska klippa ner mina något för långa känselspröt, som är en stor hjälp i livet visserligen, men också begränsar mitt alldeles egna jag. Det jag som som blir argt och besviket om det inte får leva och andas.
Ett nytt år för mig är ett själens katarsis. Jag attraheras starkt av känslan att lämna det som varit och börja om på nytt, lite som nytvättade lakan och fräscha frukter i en vacker skål. Eller som nybryggt kaffe. Kasta det kaffe som står och bränner sig på bryggaren och brygg nytt! Ljuset som anas i horisonten och som kommer lite närmare för varje dag ger hopp. Hopp såg jag också i nyårsfyrverkerierna igår. Det är det de står för, hur vi människor går in i ännu ett år med en strimma hopp trots allt som varit. Vackert.
(Bortsett såklart från den skada nyårssmällarna har på så många stackars hundar och katter.)
