Ny kula...
Jag funderar på att börja skriva i en ny blogg, en ny kula så att säga. För denna, har nästan spelat ut sin roll. Jag kan inte berätta ännu en gång om hur sjukt ett patriarkalt samhälle faktiskt är och hur vi varje dag ser symptom på detta. Jag kan heller inte ta fler brusiga mobilbilder på det jag för tillfället äter och ombeskriva en stackars ostmacka till något annan än vad den faktiskt är. För allt är inte konst. Eller är allt konst? Om man vill. Om man faktiskt vill. Din reaktion på om det är konst eller ej, det där konstiga som konstnären vill påvisa med sin installation, är konst. Det sätt du lärt Dig att reagera på. Du är konst. Hur du betraktar dig själv i spegeln varje dag, med eller utan det förtryck du är omgiven av, medvetet eller omedvetet. Eller Du kanske helt enkelt bara är en glad lax? Grattis.
Ja, men ni ser ju. Det är dags att bryta ny mark.
Jag återkommer.
