Varje dag är att krascha
Att vakna upp i en solstrimma. Eller regn. Men ändå, lite som pånyttfödelse. Kanske vaknar man utvilad och berikad efter nattens sömn. Kanske inte. Kanske vaknar man med hopp, övertygelse, eller så är man redan inställd på att det jag längtar efter kommer inte komma. Men jag ska försöka, ännu en gång. Inte trycka ner känslan i magen. Tvärtom, lyfta den, lägga fram den. Hur sårbar den än är.