Jag har mycket att göra
För mycket. Eller prioriterar jag tiden fel? Jag menar när allt är gjort av sånt som måste göras så finns det inte så mycket tid till förfogande för att bara fundera. Och om funderingarna handlar om huruvida Gudruns eldande av hundratusen kronor var ett smart drag eller ej, om hur man får avocadokärnor att bäst gro eller vad är egentligen meningen med allt? Med mitt? Det jag gör här? Det spelar ingen roll. Det är bara saknaden av att ha tid. Saknaden efter; jag har ingenting att göra på hur många timmar som helst. Detta bör inte sammanblandas med rastlöshet, för rastlös kan den mest upptagna själ också vara. Vilket får mig att fundera endast en minut över om rastlöshet möjligtvis är ett tillstånd av ren självupptagenhet? Ja, det finns många otänkta tankar på lager.