Halvsvag...
Efter tre timmars sömn inatt, men ändå, som om det är en svaghet att ge efter för en sådan känsla. Som om sådana jordiska tillstånd inte bekommer mig så länge själen är hel. Fast man undrar ibland var någonstans den håller till? Allra mest känns undran berättigad idag på en måndag. På en måndag efter en helg, en helg som denna, som den som just varit, men som nu är slut, för att det är måndag. Nya tag, vi tar nya tag. Ja, man fattar.
