Det är nämligen så här.
Jag väntar på ett svar. På kanske världen viktigaste svar. För mig. Kanske livsavgörande. Kanske, om det blir ett ja; att jag kan åka bort till en varm plats med mycet kärlek och vara borta ett tag. Jag hoppas det blir ett ja. Då kan hända jag skriker rakt ut och hjular i korridoren här på jobbet, fast jag inte kan. Har aldrig kunnat heller. Men kanske att jag får till en hjulning av ren lycka. Om svaret blir nej, ska jag göra allt i min makt för att göra om det till ett ja.